Varför inte grundskola?

Att tacka nej till svensk grundskola är ett tyngre beslut än att vänta med förskolan. Skolan är inskriven i lag och i kultur. När vi ändå började resonera kring det var det inte av missnöje med någon enskild lärare — det var av oro för en helhet som vuxit fram över flera decennier: läroplanens uttalade värdeöverföring, kunskapsresultatens fall, arbetsmiljöns kris, segregationen och en pedagogisk forskning som tappat sitt självkritiska anslag.

Lgr22 som värdeöverföring

Läroplanen Lgr22 (gällande 2026, med tioårig grundskola och ny läroplan under remiss för 2028) inleds med en värdegrund som är explicit normstyrande. Skolan ska inte bara undervisa — den ska aktivt forma värderingar, normer och identiteter.

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar […] synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.

Värdegrunden skyddar uttryckligen ”könsöverskridande identitet eller uttryck” jämsides med biologiskt kön. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra all undervisning. Sexual­undervisningen har breddats till samtycke, könsidentitet och normkritik — och eleverna ska från lågstadiet ”utveckla förmåga att kritiskt granska könsmönster”. Föräldrar kan i praktiken inte opta ut.

Kunskapsresultat och arbetsmiljö

TALIS 2024 (Skolverket, publicerad 2025) för årskurs 7–9 ger en dyster bild:

• 44 % av lärarna upplever hög stress; 56 % av rektorerna likaså.
• 20 % av unga lärare planerar att lämna yrket inom fem år.
• Största stressorsakerna: administration (tre timmar mer per vecka än nordiska grannar) och stök i klassrummen.
• OECD 2024: Sverige är sämst i Europa på klassrumsdisciplin (DISCLIMA-indexet i PISA). Anmälningar om hot och våld har fördubblats senaste decenniet.

PISA 2022 visade ett tapp på över 20 poäng i både matematik och läsning sedan toppåren. TIMSS och PIRLS visar samma mönster: gapet mellan starka och svaga elever ökar, och skillnaderna mellan skolor är stora. Skolverkets lägesbedömning 2026 beskriver en splittrad skola med färre behöriga lärare i utsatta områden.

Integration och segregation

Skolverkets rapport Invandringens betydelse för skolresultaten (2016, fortfarande refererad 2026) är entydig: ökad andel elever med utländsk bakgrund förklarar en betydande del av resultatnedgången i PISA och TIMSS. De senaste siffrorna är talande:

• Andelen elever med utländsk bakgrund: ~27 % (upp från 18 % 2010).
• PISA-gapet till elever med svensk bakgrund: 94–124 poäng — motsvarande 3–4 skolår.
• I Göteborgs utsatta områden är andelen behöriga lärare nere på 59 %.
• 20–25 % av skolorna definieras som lågpresterande.
• Andelen elever med åtgärdsprogram är 7,1 % (läsåret 2025/26), med klar överrepresentation av pojkar.

Resultatet är en skola som inte längre kan kompensera för hemmets brister eller överbrygga kulturella klyftor — och som många föräldrar väljer bort, antingen genom friskolor eller genom flytt.

Sverker Lundins forskning

Sverker Lundin, lektor i pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, är en av få svenska forskare som vågat ifrågasätta skolans självbild. Hans avhandling Skolans matematik (2008) och senare arbeten med Susanne Dodillet beskriver skolan inte primärt som en kunskapsförmedlare utan som en historiskt formad sorteringsapparat.

Matematik blev centralt ämne, menar Lundin, inte för sin praktiska nytta utan för att hålla elever sysselsatta och sortera dem. Pedagogikforskning och ständiga reformer misslyckas eftersom de ignorerar de historiska och ideologiska drivkrafter som format systemet. Lundin ser utbildningssystemet som ett 1900-talsprojekt där statlig kontroll prioriteras framför individuell utveckling — en kritik som ger djup åt det vi alla ser: att fler reformer inte tycks lösa något.

Könsroller och identiteter i skolan

Värderingsöverföringen från förskolan fortsätter i grundskolan — men nu med skolplikt och mer explicit sexualundervisning. Skolan ska aktivt motverka stereotyper och bekräfta könsöverskridande identitet. Pronomen, könsneutrala toaletter och identitetsarbete introduceras redan i lågstadiet.

Den oberoende brittiska Cass Review (april 2024) — en fyraårig granskning — fann att evidensbasen för affirmativa modeller hos barn är ”anmärkningsvärt svag” och att försiktighetsprincipen bör gälla. NHS England ändrade sin praxis. Socialstyrelsens riktlinjer (2022, uppdaterade 2025–2026) går i samma riktning: holistisk utredning och psykosocialt stöd före allt annat. Den så kallade rapid-onset gender dysphoria (ROGD) — social smitta via skola och sociala medier — förklarar en stor del av den explosionsartade ökningen bland tonåringar. Skolan driver, i den här frågan, åt motsatt håll mot vad sjukvården nu rekommenderar.

Den långa marschen genom institutionerna

För att förstå hur skolan kommit dit den är hjälper det att känna till en idéhistorisk bakgrund som sällan diskuteras öppet. Begreppet den långa marschen genom institutionerna myntades 1967 av den västtyske studentaktivisten Rudi Dutschke. Han beskrev en icke-våldsam revolutionär taktik: i stället för att storma makten skulle radikala vänsteraktivister långsamt erövra nyckelpositioner inom utbildning, media, kultur, kyrka och byråkrati.

Idéns rot ligger hos den italienske marxisten Antonio Gramsci (1891–1937). I sina Fängelseanteckningar analyserade Gramsci varför arbetarklassen i väst hade internaliserat borgerliga värderingar via det civila samhällets institutioner. Lösningen var kulturell hegemoni — en långsam erövring av dessa institutioner för att skapa ett nytt medvetande. Gramsci talade om ett ”ställningskrig” som förberedelse för ett senare ”manöverkrig”.

Den nya hegemonin föds inte i en explosion, utan i en lång marsch genom institutionerna.

Frankfurtskolan — Institutet för socialforskning, grundat 1923 — gav teorin dess akademiska form. Max Horkheimer, Theodor W. Adorno, Herbert Marcuse och Erich Fromm utvecklade kritisk teori: en blandning av marxism, psykoanalys och tysk filosofi som tog sikte på att avslöja och dekonstruera ”undertryckande strukturer”. Centrala verk:

• Traditionell och kritisk teori (Horkheimer, 1937) — teorin ska vara normativ, inte beskrivande.
• Dialektik der Aufklärung (Horkheimer & Adorno, 1947) — upplysningen har slagit över i ny dominans; ”kulturindustrin” skapar passiva konsumenter.
• Repressiv tolerans (Marcuse, 1965) — vänstern måste vara intolerant mot högeridéer för att skapa verklig frigörelse.

Familjen, könsroller och auktoritet sågs som reproduktionsmekanismer för kapitalismen. Lösningen: dekonstruera traditionella normer kring kön, familj och nation. Detta blev New Lefts ideologiska grund från 1960-talet och spreds in i pedagogik och samhällsvetenskap. När Lgr22 kräver normkritik, motverkande av ”könsmönster som begränsar” och aktiv värderingsöverföring är det inte en slump — det är en direkt arvtagare till denna teoritradition.

Akademisk likriktning

Att den här beskrivningen klingar obekvämt för många är inte överraskande — den svenska akademin är själv präglad av samma utveckling.

• Henrik Jordahl och Lotta Stern (publicerad i Finnish Economic Papers) visar att svenska samhällsvetare har starka interna klyftor: sociologi och genusvetenskap är extremt vänsterlutande (vänsterblocket dominerar 5:1, med Vänsterpartiet som största parti). Ekonomi och juridik lutar höger.
• UKÄ:s rapport om akademisk frihet (2024): över hälften av svenska lärare, forskare och doktorander upplever utmaningar för den akademiska friheten. Främsta orsaker: politisk styrning (29 %), finansieringssystem (28 %) och åsiktskorridor (10 %). Självcensur är vanlig i ämnen som migration, genus, könsidentitet och klimat.
• Thomas Piketty och andra beskriver en global förskjutning där högutbildade tenderar mot vänster — ”brahmin left”. Mönstret syns tydligt även i svenska partisympatiundersökningar.

Konsekvensen är att den forskning som ska granska skolan ofta delar dess underliggande antaganden. Kritiskt tänkande tillåts — men oftast riktat mot traditionella könsroller, västerländsk historia och familjens primat, sällan mot den egna ideologin.

Vad vi vill istället

Vi vill ha en miljö där kunskap, lugn, anknytning och kultur får plats. Där barnet får tid att lära sig läsa, räkna och tänka utan att samtidigt vara försöksperson i ett ideologiskt program. Hur det konkret ser ut för oss beskriver vi under Alternativ — och vi följer alltid gällande svensk lag.